Mr Mercedes

Med Mr Mercedes ger sig Stephen Kings på en ny genre, hårdkokt thriller. Så där väldigt originellt är det inte, men det är väl inte meningen heller. Det vi får är välkända ingredienser i den här sortens böcker. Ni vet, den trötte och överviktige polisen som gått i pension efter att ha misslyckats med att lösa ett stort fall och mördaren som är nöjd med att ha sluppit undan, men samtidigt vill skryta om sitt ”stordåd”. Som förväntat blir det en katt- och råttalek eftersom varken polis eller mördare kan släppa tankarna på det som hänt. Båda två blir så upptagna med den andre att de i princip förföljer varandra.

Rätt spännande är det, på det där sättet som polisthrillers kan vara. Fast det är klart, just den här boken kommer inte gå till historien som någon av de mest minnesvärda i Kingens stora produktion. Jag hade nog inte ens brytt mig om att läsa den om det inte varit för att huvudpersonen – Bill Hogdes, den trötte polisen – också lär figurera i Stephen Kings senaste bok, Finders Keepers. Den ska enligt uppgift inte vara en polisdeckare, åtminstone inte på samma sätt som Mr Mercedes.

Allt som allt är Mr Mercedes knappast ett misslyckat försök av Stephen King att skriva en noir-thriller, men jag vet ändå inte om han har så mycket att tillföra genren? Det är ju när han skriver annat som det ibland blir riktigt bra och väldigt mycket mer originellt.