Hemlängtan

Hut.sketch

Hemmet är titeln på Mats Strandbergs nya roman. Det är faktiskt också namnet på det hus av snö som deltagarna i Andréexpeditionen försökte bygga på ett isflak. Som ni vet försökte expeditionen med luftballongen Örnen bli först att nå Nordpolen. 1897 lyfte man från Spetsbergen, men tvingades nödlanda på isen långt ifrån land och alla tänkbara platser som det gick att bli räddad från.

Efter nödlandningen vandrade Andrée och de andra två expeditionsdeltagarna mot ögruppen Frans Josefs Land, där den norske polarfararen Fridtjof Nansen bara ett par år tidigare hade tillbringat en vinter efter ett misslyckat försök att nå Nordpolen på skidor. Andréexpeditionen kom dock aldrig så långt. De släpade tunga slädar med packning, men tvingades till slut inse att det inte skulle gå att nå land innan polarmörkret sänkte sig för den annalkande vintern. I ren desperation stannade de på ett stort isflak och började bygga på Hemmet. Då visste de inte att inom ett par veckor skulle alla tre vara döda.

Hur Hemmet såg ut framgår av bilden, som är ritad av expeditionsdeltagaren Nils Strindberg. Om de verkligen trodde att det gick att klara sig någon längre tid på ett isflak som drev runt i Norra Ishavet är osäkert, men vid det laget var det i alla fall uppenbart att det inte var någon poäng att försöka ta sig vidare till fots. Hemmet var dock inte heller någon bra lösning, utan fick ett hastigt slut när isflaket kom nära Vitön och började brytas upp. Expeditionsdeltagarna klarade att ta sig iland, men överlevde inte mer än ett par dagar på ön.

Det här är en riktigt ruggig historia. Jag får rysningar av att tänka på hur det skulle kännas att sitta där på ett isflak och försöka hålla modet uppe fastän chanserna att man ska klara sig måste vara minimala. Ingen visste var de befann sig eller vad som hänt, det var kallt, fullt med isbjörnar och dessutom närmade sig ett vintermörker som skulle innebära att allt var nattsvart dygnet runt i många månader framåt. Brrr.

Jag vet inte särskilt mycket om Mats Strandbergs kommande bok, men den har helt säkert inte något att göra med Andréexpeditionens version av Hemmet. Enligt uppgift lär den dock vara rejält skrämmande, vilket det låter väldigt lovande. Denna vecka kommer den!

Härifrån är bilden hämtad.

Nytt år, nya böcker

berlin-2016

Så var det nya året ä-n-t-l-i-g-e-n här. Då glömmer vi allt som varit (eller kanske inte allt, men ni förstår vad jag menar) och ser framåt istället. Vad har vi att vänta oss av 2017? Tja, bland annat går att konstatera att en mängd författarfavoriter kommer med nya böcker under de närmaste månaderna. Redan början på året ser mycket lovande ut, åtminstone att döma av den här listan över böcker som är på gång:

Joyce Carol Oates: A Book of American Martyrs (7 februari)

Neil Gaiman: Norse Mythology (7 februari)

Carol Goodman: The Widow’s House (7 mars).

Lisa Unger: The Red Hunter (25 april)

Jennifer McMahon: Burn Town (25 april)

Nya titlar från JCO, Unger och McMahon är kanske inte så förvånande, det är väldigt produktiva damer det där (och det är vi mycket tacksamma för). Att det också skulle komma en ”riktig” Goodman-bok var inte lika givet. Det blir andra året i rad, en trend som jag verkligen hoppas håller i sig. Den nya Gaiman låter intressant, även om jag måste erkänna att jag inte fått grepp om vad det är för sorts bok egentligen. Jag som alltid drömmer om en ny American Gods har dock mycket höga förväntningar.

Utöver ovan nämnda böcker kommer det dessutom naturligtvis också ges ut mycket annat, men det får vi återkomma till – inte minst den svenska utgivningen. Dessutom anar jag vissa riktiga höjdpunkter som är att förvänta framöver. Till exempel säger ryktet att Marisha Pessl har en ny bok på gång, som nog kan komma ut under 2017. Yay! Jag tror det här kommer bli ett riktigt bra år, eller vad säger ni?

 

 

Boknyheter mitt i sommaren

208459_10151327707768564_315464821_nTrots att det är mitt i juli är det ändå inte någon stiltje på bokfronten, nej då – denna vecka händer det faktiskt riktigt intressanta saker. Inte mindre än två favoritförfattare här på bloggen kommer med nya och mycket efterlängtade böcker.

Först ut är Wylding Hall, en kortroman av Elizabeth Hand som släpps som e-bok imorgon (14 juli). Exakt hur och när den också ges ut i andra format har jag inte kunnat hitta någon säker information om. Det finns uppgifter om att den skulle komma i maj, men i alla nätbokhandlar står den fortfarande som ännu ej utkommen. Jag hoppas i alla fall att den här boken dyker upp i min Kindle imorgon, för visst kan det inte vara annat är läsvärt när kodorden är Elizabeth Hand, ett 70-talsrockband och ett hemsökt (?) hus på engelska landsbygden.

Bara ett par dagar senare (16 juli) är det dags för nästa boksläpp: Half a War, som är den avslutande delen i Joe Abercrombies Shattered Sea-trilogi. Att döma av förhandsinformationen har den här boken, i likhet med den förra (Half the World), en kvinnlig huvudperson, samtidigt som vi också verkar få återse vissa nyckelpersoner från bägge de tidigare böckerna.

Alltid lika trevligt med nya böcker, inte sant? Som att bokhyllorna inte var tillräckligt överfulla redan, men så kan man ju inte tänka. Mer böcker är alltid en bra sak!

Edit: Det är ju en till stor bokhändelse denna vecka: nu kommer ju Go Set a WatchmanHarper Lees så omtalade fortsättning på To Kill a Mockingbird. Jag påmindes om denna av en annan bokbloggare, nämligen Marcus Stenberg som dagen till ära ordnar uppesittarkväll på Bokhora. Hmmm, ännu en bok där det ska bli mycket intressant att se vad den går för…